Jag är alldeles ensam hemma. I flera dagar. Pappan och tjejerna har tagit flygplanet till Farmor. Som jag har längtat efter att få vara alldeles själv! Äta när jag är hungrig och inte för att klockan slår ett visst slag, ligga kvar i sängen tills jag själv tycker det är dags att gå upp, tänka klart mina tankar, få avsluta det jag börjar med... Det är lyx för en småbarnsmamma! Och när jag vet att barnen har det bra där dom är så är det inte svårt att "släppa taget".
Fast först kändes det jättekonstigt. Jag plockade lite planlöst och hamnade i soffan med några inredningstidningar som inte blivit ordentligt lästa. Sen började jag planera för nya köket!
Vårt nästa stora renoveringsprojekt är nämligen att bygga ett helt nytt kök på nedervåningen. Ett stort Provence-inspirerat lantkök ska det bli; med terracottafärgade klinkers, vita väggar, gammaldags skåpinredning i en blågrå nyans, inga överskåp utan bara konsolhyllor och ett stort franskt matbord som rymmer många. Efter mycket fix och trix har jag fått till en riktigt bra plan. Här ska det lagas mat och ätas och mysas!
Men just nu ser rummet ut så här så det gäller att ha bra föreställningsförmåga:


Det är vårt möbellager och förråd. Snart är dock scenen klar och då flyttas grejerna dit. Och då är det bara att börja riva, regla nytt, sätta gipsskivor och dra el, lägga nya rör och golvvärme och tapetsera, måla och inreda! Och nej, vi ska inte göra allt detta själva utan tar hjälp av proffs till en hel del av jobbet. Tiden den här vintern räcker inte till med ny liten bebis på väg.
I veckan kom vikväggarna upp som avskiljer scenen från salen:


Ett betydelselöst steg för mänskligheten men ett stort kliv för oss!