Vackert vintrigt

Jag njuter av de sista fina blommorna i brudbuketten genom ett litet arrangemang på fat. En vit ranunkel, en rosa ros och några kvistar ginst. Enkelt, vackert och vintrigt.




Ute är det också vackert och vintrigt. Det är så skönt med en riktig vinter som håller i sig efter förra årets eviga barmark! Tjejerna är med pappa och farmor i vår lilla backe i närheten och tränar på slalomåkningen. Lillebror och jag är hemma och tar hand om den evigt växande högen av tvätt...

Han är så mysig att vara med - efter veckor av frustration har liten Lillebror äntligen vågat släppa taget och går nu självständigt! Det är en liten solstråle som tultar omkring och munnen går i ett; skratt och långa haranger av ljud om vartannat. Den där frustrationsfasen som kommer när det är dags för ett nytt steg i utvecklingen är inte kul men desto roligare är det när de äntligen bemästrar det nya!

Hoppas du som kikar in här också har en fin helg med mysigt sällskap och vintriga aktiviteter!

Bäst just nu!

Just nu njuter jag kolossalt av...

... avokado! I sallad eller på macka spelar ingen roll men alltid med balsamvinäger, flingsalt och grovmalen svartpeppar.




... de ljuvliga zinkstrutarna jag köpte i Taxinge Slottsbod! Här med tjejernas minivarianter av brudbuketten.




... känslan av att vi har gift oss! Det pirrar i magen av lycka när jag ser ringarna glimma till på handen eller brudklänningen som hänger på sin galge. Samma brudklänning som mamma bar för exakt 40 år sedan när mina föräldrar gifte sig!




... alla snälla människor som gläds tillsammans med oss! Här i bloggen och på annat sätt. Det gör vår redan vackra dag ännu bättre - tack för det!

Vill du bli min?

Hastigt och lustigt - idag slog vi till! Nu är vi en familj på alla sätt och vis.

En enkel ceremoni på Stadshuset, alkoholfri champagne i bilen och tårtfrosseri på "kakslottet" Taxinge. En gnistrande vacker vit och ljuvlig dag tillsammans med min älskling och våra tre små underverk.

Idag är jag lycklig!

Ursäkta mig, nu måste jag gå och träna på min nya namnteckning...

En skvätt grädde

Här kommer dagens husmorstips...;) När du har en skvätt grädde över (eller som i det här fallet en "skvätt" på 5 dl) är det perfekt att frysa ned det i en istärningsform.

När tärningarna frusit färdigt lägger man dem i en plastpåse som förvaras i frysen. Sen är det enkelt att förhöja smaken på t ex en sås eller en soppa genom att plocka fram en eller ett par tärningar ur påsen och stoppa direkt ned i grytan. Perfekt!

ps Glöm inte att ta dem ur istärningsformen när de frusit klart så ingen annan familjemedlem misstar sig - det smakar inte lika gott med en skvätt grädde i coca-colan eller drinken...

Tapet i garderoben

Snart är det äntligen dags att flytta in dubbelsängen till vårt stora sovrum! Vi renoverade rummet för flera år sedan, redan då med tanken att det skulle bli vårt sovrum, men har fram tills nu använt det som vardagsrum. Utmed en hel kortsida har vi byggt en garderobsvägg som hittills använts till att förvara kontorsgrejer, skivor och böcker i. Nu är böckerna nedpackade i lådor i väntan på att en bokhyllevägg ska byggas i Salen och hyllorna de stod i nedflyttade till skafferiet. Och nu kan man se tapeten igen!

En så vacker tapet som jag bara älskar och som harmonierar så fint till de vita väggarna och de gröna snickerierna rummet går i. Att välja tapet till insidan av garderoben var nästan mitt viktigaste val när vi renoverade det här rummet!

Jag tycker om att det är vackert också när man tittar bakom fasaden. Många tycker säkert att det är onödigt att lägga krut på det som inte syns så mycket men att få öppna garderoben på morgonen och mötas av en vacker tapet på insidan är vardagslyx som gör mig glad! 

Nu ska bara en klädstång monteras och kläderna hängas in. En bra ursäkt för att shoppa lite nytt och fint, eller hur..!

Födelsedagstårta!

När man fyller år är en god tårta med ljus att blåsa ut ett måste. Vi har ju haft ett par födelsedagar senaste veckan så här har det ätits tårta både en och tre gånger!

Jag bakar gärna den slags tårta som min mamma alltid gjort åt oss, en klassisk gräddtårta med bär. Receptet till botten finns i Vår Kokbok. Kakao, inom parentes, är mitt eget tillägg för ifall man vill ha en mer chokladig tårta - och det vill man ofta i den här familjen!

Tårtbotten:

3 ägg

2 dl socker

1 dl hett vatten

2 dl vetemjöl

1 1/2 tsk bakpulver

(2 msk kakao)

Sätt ugnen på 175°C. Smörj och bröa en rund form. Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt vattnet, lite i taget, mot slutet av vispningen. Blanda mjöl och bakpulver (och kakao) och rör försiktigt ned i smeten. Häll i formen och grädda i nedre delen av ugnen ca 35 min. Låt svalna och stjälp sedan upp. Dela i tre bottnar.

Fyllning:

0,5 dl vispad grädde blandad med ca 300 g bär

+

2 dl marsankräm gjord på pulvermix och mjölk

Bred gräddbären på nedersta bottnen och marsankrämen på mellersta bottnen och sätt på locket. Låt stå några timmar, gärna till nästa dag.

Bred 2,5 dl vispad grädde över hela tårtan. Dekorera med vad du tycker är vackert och gott! Färska jordgubbar på sommaren, favoritgodiset, riven choklad eller tinade och avrunna bär på vintern. Färga grädden med några droppar karamellfärg under vispningen - rosa är populärt hos våra små prinsesstjejer! Man kan ju också spritsa olika vackra mönster med grädden men så långt har jag inte kommit ännu... 

Till Lillebrors dop i somras gjorde jag dessa tårtbottnar och Svärmor gjorde sin svarta och vita chokladmousse som är ett måste på familjefester. Sedan bredde jag den vita moussen mellan bottnarna och den svarta ovanpå och skrev namnet med pyntgelé. Det blev supergott!  

På Stora Tjejens födelsedag var det rosa grädde och nonstop som gällde. Varsågod! Hugg in på en bit...

En mysig fredag

I dag har jag och barnen en ledig fredag tillsammans. Ute snöar det men inne blommar grenarna från körsbärsträdet vackert vita.

Städning står på programmet och det passar bra att vi skall vara hemma. Liten Lillebror fick feber i natt. Stora Tjejen hade också feber under ett par dagar i veckan men det blev aldrig så farligt så förhoppningsvis är det här också bara en liten febertopp. Ibland tycker jag att det verkar som om barnen får lite feber för att de helt enkelt behöver vila. Kroppens sätt att tala om att det är dags att ta det lugnt - och lyssnar man på kroppen så går det också över snabbt!

Lillebror kan säkert behöva sin vila efter tre veckor på dagis! Inskolningen gick galant och den här veckan har varit den första då vi båda jobbat. Eller båda skulle ha jobbat - Stora Tjejen fick ju feber som sagt. Så min första morgon innan min första arbetsdag blev inte riktigt så harmonisk som vi hade planerat. I stället för att i lugn och ro klä barnen tillsammans innan jag skulle promenera med dem till dagis fick vi tempa alla barnen och reda ut vem som skulle vara hemma med Stora Tjejen. De andra var friska och eftersom Lillebror så nyss börjat på förskola är det viktigt att han är där så att han inte hinner "glömma bort". Så jag sprang med vagnen till dagis där den snälla personalen tog emot barnen i dörren så att jag kunde springa vidare till jobbet där jag började 7.30. Jag kom inte försent men inte heller en minut för tidigt! Och jag var helt slut... Det var ett ordentligt kast in i vardagen som arbetande småbarnsförälder! 

Den morgonen var ytterligare ett bevis på att två heltidsarbetande föräldrar inte funkar i vår familj. Om några år kommer det säkert att vara helt annorlunda men just nu går det bara inte. Vi bor dessutom på en liten ort med få arbetstillfällen så det innebär åtminstone en timme i restid varje dag om jag ska jobba i stan. Planen är därför att jag ska jobba på timmar inom äldrevården här på hemmaplan kombinerat med egna projekt som har mer med min utbildning att göra. Först och främst få klart den där magisteruppsatsen, och sedan arbeta med pedagogik och retorik på något vis. Jag känner ändå så starkt att det är barnen och familjelivet som kommer i första hand - jag hinner "göra karriär" också, bara inte just nu. Detta eviga livspusslande...

Att arbeta inom äldrevården har ju inte speciellt hög status i vårt samhälle men jag måste ändå säga att jag tycker det är ett riktigt bra jobb (förutom lönen då...). Tar man sig tid att möta människorna man hjälper och pratar med dem på riktigt finns ofta så mycket intressant att få ta del av. De här dagarna har jag pratat matupplevelser med en gammal kock, måleri och resor med en herre som fått lära om att måla i olja efter att blivit halvsidesförlamad av en stroke och specialpedagogik med en gammal lärarinna samtidigt som jag hjälpt dessa människor med det som de själva inte längre klarar av att göra. Och när jag går hem efter mitt arbetspass kan jag få känna tillfredsställelsen i att ha gjort något verkligt viktigt. Det är inte alla jobb som ger den känslan.

Men idag är det ljuvligt att få vara hemma med mina sötnosar. Hoppas du också har en mysig fredag!

En dag i rosa!

En nöjd femåring ligger i sängen och sover gott. Födelsedagen blev precis som hon ville ha den!

Presenter på morgonen. 

Ännu mer paket och kort i brevlådan. Glass att ta med och bjuda alla förskolekompisar på. Rosa födelsedagstårta och godaste kakorna till eftermiddagens fika.

Köttbullar (Mamma Scans skulle det absolut vara, hrrrmm...) till middag. Och sen FEST!

Vi dukade fram paraply"drinkar" och snacks och spelade alla hennes favoritlåtar (Shake your bootie, Video killed the radiostar, Schnappi, Cara Mia, Amanda...) och dansade i Salen. Ljudutrustning har vi så vi klarar oss (och blir över tycker kanske grannarna...) och discolamporna kommer snart de med. Varför gå på krogen när man kan stanna hemma och dansa med barnen? Så mycket roligare!

Efter festen fick vi också en balettlektion som födelsedagsbarnet anordnade. Hon hade noga ritat de sju rörelserna som ingick - mycket piruetter med händer och armar som skulle hållas på olika sätt - och lärde med stort allvar ut dansen till oss. Det är en stor tjej vi har nu! 

Lite nya grejer

Jag har lagt till ett par funktioner här på bloggen. Följ min blogg med bloglovin Det ena är Bloglovin' som ju inte är så tokigt när man gillar att titta in på många olika bloggar. Det sparar onekligen lite tid att bara bli visad vilka bloggar som uppdaterats och inte surfa runt på alla. 

Det andra är en möjlighet att översätta bloggen till önskat språk. Jag har haft mycket roligt när jag läst min blogg på engelska! Det blir ju inte helt rätt alla gånger... "Mitt fina lantkök" blev till "Financial rural cuisine". Eeehhh? Vad är det för nåt? Och tar man recepten för bokstavligt garanterar i alla fall inte jag att resultatet blir lyckat - i receptet för äppelbullar har "gammeldags mjölk" blivit till "old milk". Nja, jag tror inte det blir så smaskens... 

Så, översätt gärna men tro inte att allt du läser är sant!

Liten nostalgitripp...

Här har det varit riktigt grått och trist ute sista tiden. Lite snö och mycket is ligger på marken och det är inte speciellt inspirerande att gå ut. Bättre då att stanna inne och fika och njuta av vackra blommor!

För precis 5 år sedan var det däremot ett fantastiskt fint vinterväder med solsken och gnistrande snö. Vi hade nyss flyttat in i huset och jag var höggravid med vårt första barn. Vi hade nästan inte hunnit renovera någonting men var i full färd med att göra i ordning barnrummet:

Trots att huset invändigt såg rent förskräckligt ut var vi så lyckliga! Veckan innan hade jag skrivit klart, opponerat och lämnat in min c-uppsats. Jag mådde bra och hade en liten söt mage med en bebis som låg och sparkade mot revbenen. Helgen ägnades åt att packa BBväskan...

...och hoppa i snön. Det blev till och med en liten tur med stjärtlappen nedför pyttebacken i trädgården! 

Och kanske var det det som satte igång det - för på kvällen kom värkarna smygandes. Efter en jättemiddag bestående av revbensspjäll och potatismos. Vi tittade på vår absoluta favoritserie "Six feet under" och jag klockade ca 15 minuter mellan värkarna. Frampå morgonen körde vi in till sjukhuset, månen lyste och det var alldeles stjärnklart ute. 

I morgon fyller min lilla tjej 5 år. Wow! Jag har så svårt att fatta att jag har ett barn som är fem år. Och en som fyller 3 år om en vecka! Och så ytterligare en liten som redan fyllt 1 år och har börjat på dagis! Länge kände jag det som att ifall någon snabbt skulle fråga Har du barn? skulle jag svara Nej, det har jag inte. Inte för att mammarollen varit onaturlig för mig men för att det trots allt känts lite overkligt att jag är Mamma. Nu känner jag inte så längre. När jag går med min lilla flock håller jag på att spricka av stolthet! 

Ibland tycks det som att alla rutinuppgifter och vardagstråkigheter som kommer med att vara förälder står i vägen för lyckan det faktiskt ger att skapa en familj. Det gäller att göra rum i livet för att njuta av det vardagliga. Det som ju faktiskt är livet. Njuta av barnen, familjelivet och storheten i att skapa ett bra liv för sig själv och sin familj. Jag tycker att jag blir bättre och bättre på det. Nu har jag ju ändå övat i fem år... Vänta bara tills det har gått 10 år!