En mysig fredag

I dag har jag och barnen en ledig fredag tillsammans. Ute snöar det men inne blommar grenarna från körsbärsträdet vackert vita.

Städning står på programmet och det passar bra att vi skall vara hemma. Liten Lillebror fick feber i natt. Stora Tjejen hade också feber under ett par dagar i veckan men det blev aldrig så farligt så förhoppningsvis är det här också bara en liten febertopp. Ibland tycker jag att det verkar som om barnen får lite feber för att de helt enkelt behöver vila. Kroppens sätt att tala om att det är dags att ta det lugnt - och lyssnar man på kroppen så går det också över snabbt!

Lillebror kan säkert behöva sin vila efter tre veckor på dagis! Inskolningen gick galant och den här veckan har varit den första då vi båda jobbat. Eller båda skulle ha jobbat - Stora Tjejen fick ju feber som sagt. Så min första morgon innan min första arbetsdag blev inte riktigt så harmonisk som vi hade planerat. I stället för att i lugn och ro klä barnen tillsammans innan jag skulle promenera med dem till dagis fick vi tempa alla barnen och reda ut vem som skulle vara hemma med Stora Tjejen. De andra var friska och eftersom Lillebror så nyss börjat på förskola är det viktigt att han är där så att han inte hinner "glömma bort". Så jag sprang med vagnen till dagis där den snälla personalen tog emot barnen i dörren så att jag kunde springa vidare till jobbet där jag började 7.30. Jag kom inte försent men inte heller en minut för tidigt! Och jag var helt slut... Det var ett ordentligt kast in i vardagen som arbetande småbarnsförälder! 

Den morgonen var ytterligare ett bevis på att två heltidsarbetande föräldrar inte funkar i vår familj. Om några år kommer det säkert att vara helt annorlunda men just nu går det bara inte. Vi bor dessutom på en liten ort med få arbetstillfällen så det innebär åtminstone en timme i restid varje dag om jag ska jobba i stan. Planen är därför att jag ska jobba på timmar inom äldrevården här på hemmaplan kombinerat med egna projekt som har mer med min utbildning att göra. Först och främst få klart den där magisteruppsatsen, och sedan arbeta med pedagogik och retorik på något vis. Jag känner ändå så starkt att det är barnen och familjelivet som kommer i första hand - jag hinner "göra karriär" också, bara inte just nu. Detta eviga livspusslande...

Att arbeta inom äldrevården har ju inte speciellt hög status i vårt samhälle men jag måste ändå säga att jag tycker det är ett riktigt bra jobb (förutom lönen då...). Tar man sig tid att möta människorna man hjälper och pratar med dem på riktigt finns ofta så mycket intressant att få ta del av. De här dagarna har jag pratat matupplevelser med en gammal kock, måleri och resor med en herre som fått lära om att måla i olja efter att blivit halvsidesförlamad av en stroke och specialpedagogik med en gammal lärarinna samtidigt som jag hjälpt dessa människor med det som de själva inte längre klarar av att göra. Och när jag går hem efter mitt arbetspass kan jag få känna tillfredsställelsen i att ha gjort något verkligt viktigt. Det är inte alla jobb som ger den känslan.

Men idag är det ljuvligt att få vara hemma med mina sötnosar. Hoppas du också har en mysig fredag!

En dag i rosa!

En nöjd femåring ligger i sängen och sover gott. Födelsedagen blev precis som hon ville ha den!

Presenter på morgonen. 

Ännu mer paket och kort i brevlådan. Glass att ta med och bjuda alla förskolekompisar på. Rosa födelsedagstårta och godaste kakorna till eftermiddagens fika.

Köttbullar (Mamma Scans skulle det absolut vara, hrrrmm...) till middag. Och sen FEST!

Vi dukade fram paraply"drinkar" och snacks och spelade alla hennes favoritlåtar (Shake your bootie, Video killed the radiostar, Schnappi, Cara Mia, Amanda...) och dansade i Salen. Ljudutrustning har vi så vi klarar oss (och blir över tycker kanske grannarna...) och discolamporna kommer snart de med. Varför gå på krogen när man kan stanna hemma och dansa med barnen? Så mycket roligare!

Efter festen fick vi också en balettlektion som födelsedagsbarnet anordnade. Hon hade noga ritat de sju rörelserna som ingick - mycket piruetter med händer och armar som skulle hållas på olika sätt - och lärde med stort allvar ut dansen till oss. Det är en stor tjej vi har nu! 

Lite nya grejer

Jag har lagt till ett par funktioner här på bloggen. Följ min blogg med bloglovin Det ena är Bloglovin' som ju inte är så tokigt när man gillar att titta in på många olika bloggar. Det sparar onekligen lite tid att bara bli visad vilka bloggar som uppdaterats och inte surfa runt på alla. 

Det andra är en möjlighet att översätta bloggen till önskat språk. Jag har haft mycket roligt när jag läst min blogg på engelska! Det blir ju inte helt rätt alla gånger... "Mitt fina lantkök" blev till "Financial rural cuisine". Eeehhh? Vad är det för nåt? Och tar man recepten för bokstavligt garanterar i alla fall inte jag att resultatet blir lyckat - i receptet för äppelbullar har "gammeldags mjölk" blivit till "old milk". Nja, jag tror inte det blir så smaskens... 

Så, översätt gärna men tro inte att allt du läser är sant!

Liten nostalgitripp...

Här har det varit riktigt grått och trist ute sista tiden. Lite snö och mycket is ligger på marken och det är inte speciellt inspirerande att gå ut. Bättre då att stanna inne och fika och njuta av vackra blommor!

För precis 5 år sedan var det däremot ett fantastiskt fint vinterväder med solsken och gnistrande snö. Vi hade nyss flyttat in i huset och jag var höggravid med vårt första barn. Vi hade nästan inte hunnit renovera någonting men var i full färd med att göra i ordning barnrummet:

Trots att huset invändigt såg rent förskräckligt ut var vi så lyckliga! Veckan innan hade jag skrivit klart, opponerat och lämnat in min c-uppsats. Jag mådde bra och hade en liten söt mage med en bebis som låg och sparkade mot revbenen. Helgen ägnades åt att packa BBväskan...

...och hoppa i snön. Det blev till och med en liten tur med stjärtlappen nedför pyttebacken i trädgården! 

Och kanske var det det som satte igång det - för på kvällen kom värkarna smygandes. Efter en jättemiddag bestående av revbensspjäll och potatismos. Vi tittade på vår absoluta favoritserie "Six feet under" och jag klockade ca 15 minuter mellan värkarna. Frampå morgonen körde vi in till sjukhuset, månen lyste och det var alldeles stjärnklart ute. 

I morgon fyller min lilla tjej 5 år. Wow! Jag har så svårt att fatta att jag har ett barn som är fem år. Och en som fyller 3 år om en vecka! Och så ytterligare en liten som redan fyllt 1 år och har börjat på dagis! Länge kände jag det som att ifall någon snabbt skulle fråga Har du barn? skulle jag svara Nej, det har jag inte. Inte för att mammarollen varit onaturlig för mig men för att det trots allt känts lite overkligt att jag är Mamma. Nu känner jag inte så längre. När jag går med min lilla flock håller jag på att spricka av stolthet! 

Ibland tycks det som att alla rutinuppgifter och vardagstråkigheter som kommer med att vara förälder står i vägen för lyckan det faktiskt ger att skapa en familj. Det gäller att göra rum i livet för att njuta av det vardagliga. Det som ju faktiskt är livet. Njuta av barnen, familjelivet och storheten i att skapa ett bra liv för sig själv och sin familj. Jag tycker att jag blir bättre och bättre på det. Nu har jag ju ändå övat i fem år... Vänta bara tills det har gått 10 år!

Liten fotograf

I julklapp för drygt ett år sedan fick Stora Tjejen en alldeles egen digitalkamera. Rosa skulle den vara och så fick det bli. Sen dess har många kort tagits. 

Det är spännande att se vad hon väljer att ta kort på. Många kort har det blivit på hennes egna fötter, olika vardagsföremål, inredning och på syskon och gosedjur som får agera modeller. Det blir ett sätt för oss att få ta del av vad hon ser som viktigt och vackert i hennes värld.

Hon var inte ens 4 år fyllda men vi valde i alla fall att köpa en riktig kamera som tar bra bilder. Risken finns förstås att saker går sönder i händerna på ett barn. Vi tyckte ändå att känslan av att få göra det på riktigt uppväger. På samma sätt resonerar vi med tex kritor, pennor och ritpapper. Det är roligare att skapa när materialet man använder är av bra kvalitet. Slutresultatet blir ju då också bättre vilket ger en större lust att skapa vidare! I gengäld får man köpa färre saker - vilket ju faktiskt inte är så dumt när det gäller såväl miljöaspekten som när det kommer till städning av alla prylar.

Hur resonerar ni i er familj? Köper ni många, lite billigare saker, eller väljer ni att satsa på några få som får kosta lite mer? Det vore spännande att veta hur andra tänker!

Ändrade planer

Det blev ingen dagisstart i måndags. Ingen återgång till vardagen. I stället inledde jag trenden magsjuka i familjen under några mysiga timmar i söndags och en efter en har sen nästan alla familjemedlemmar hakat på i varierande omfattning. Kul. Det värsta är ändå inte under själva magsjukan, tycker jag, utan det värsta kommer i stället dagarna efteråt när kroppen är helt dränerad på kraft. Det har inte blivit många knop gjorda den här veckan kan man säga. 

Tur att vi har stora ytor att röra oss på numera. Barnen kan springa omkring och leka, bygga jätteanläggningar med BRIO och ha picknick. Eller hänga dockornas "tvätt":

Och mamman kan sjunka ihop i en liten hög någonstans och titta på...

Fredag kväll

Fredag kväll och bara myslamporna är tända. I helgen väntar födelsedagsfirande och jag har just bakat en cheesecake med ett mycket speciellt recept. Hoppas den blir bra... Tjejerna har köpt present och ser fram emot att blåsa ballonger och sjunga Ja må han leva - jag ser mest fram emot kompisarnas besök i morgon kväll. God mat blir det och sen, när alla söta barn förhoppningsvis sussar gott, dukar vi fram chipsen, ostarna, rörorna och oliverna och fyller på vinglasen lite till...

Jag ser extra mycket fram emot att äta gott i morgon kväll eftersom middagen idag blev så himla misslyckad. Det händer faktiskt inte ofta men den här gången var det nästan oätbart. Kyckling och rotfrukter i ugn med färsk timjan, citroner och lime. Låter smaskens, eller hur! Men det var det inte, allt smakade bara otroligt surt. Dessutom låg allt tillsammans i en enda form så det var inte ens så att man kunde äta bara potatisen. Suck. Hoppas verkligen på bättre resultat i morgon!

Det här är sista helgen på vårt långa jullov. På måndag är det dags att återvända till vardag och dagis igen. Men det kommer inte att bli riktigt som vanligt, Lillebror ska nämligen börja sin inskolning. Äntligen ska också han få ta av sig overallen och leka med alla roliga grejer... En ny spännande fas i vårt familjeliv tar vid!

Tills dess - trevlig helg!