söndag 28 september 2008

Höst i min hemstad



I fredags tog jag barnen med mig och åkte hem till mamma och pappa ett par dagar. Det är alltid så skönt att komma hem till min hemstad en sväng. Gå på välkända trottoarer, hitta alla gator och känna till genvägarna. Min hemstad som jag inte kunde lämna fort nog efter att skolan var klar. Jag hade bråttom ut i världen där alla intressanta människor skulle finnas, där jag skulle bära långa halsdukar, dricka rödvin halva nätterna och föra intellektuella diskussioner... Det är så lätt det där, att tro att gräset är grönare på den där andra sidan.

Men min gymnasietid var faktiskt roliga år! Minnen kommer tillbaka till mig när jag andas luften i den stad där jag är född. Känslan av att cykla till skolan, snabbt snabbt på kullerstenar bland bussar och andra cyklister. Lite sen, alltid lite sen. Kaffe på fik hela kvällen så händerna darrade och det blev svårt att sova. Eller långa fikastunder på dagarna under håltimmar, vissa som fanns enligt schemat och andra håltimmar som skapades när det helt enkelt behövdes. Långa teaterrepetitioner i svartmålade rum och känslan av att sen komma ut i höstkvällen och andas den klara kalla luften.



Minnena som kom till mig i helgen hade verkligen en höstig känsla över sig. Det blir nog så när löven knastrar under fötterna och luften i näsan är frisk.

Nu blir inte fikastunderna så långa längre. Nu skapas nya höstminnen av hopp i lövhögar och letande efter kastanjer i allén. Och det blir fina minnen det med.



3 kommentarer:

hem ljuva hem- helena sa...

Underbara höstbilder!!

Trollmor sa...

Så fint du skriver.
Vackra bilder, kan nästan höra rasslet av löv och små förtjusta fniss.
Kramar

Zäta sa...

Jaaa, det är härligt med höst. Och kastanjeskatterna hade jag nästan glömt!