fredag 6 februari 2009

En mysig fredag

I dag har jag och barnen en ledig fredag tillsammans. Ute snöar det men inne blommar grenarna från körsbärsträdet vackert vita.



Städning står på programmet och det passar bra att vi skall vara hemma. Liten Lillebror fick feber i natt. Stora Tjejen hade också feber under ett par dagar i veckan men det blev aldrig så farligt så förhoppningsvis är det här också bara en liten febertopp. Ibland tycker jag att det verkar som om barnen får lite feber för att de helt enkelt behöver vila. Kroppens sätt att tala om att det är dags att ta det lugnt - och lyssnar man på kroppen så går det också över snabbt!

Lillebror kan säkert behöva sin vila efter tre veckor på dagis! Inskolningen gick galant och den här veckan har varit den första då vi båda jobbat. Eller båda skulle ha jobbat - Stora Tjejen fick ju feber som sagt. Så min första morgon innan min första arbetsdag blev inte riktigt så harmonisk som vi hade planerat. I stället för att i lugn och ro klä barnen tillsammans innan jag skulle promenera med dem till dagis fick vi tempa alla barnen och reda ut vem som skulle vara hemma med Stora Tjejen. De andra var friska och eftersom Lillebror så nyss börjat på förskola är det viktigt att han är där så att han inte hinner "glömma bort". Så jag sprang med vagnen till dagis där den snälla personalen tog emot barnen i dörren så att jag kunde springa vidare till jobbet där jag började 7.30. Jag kom inte försent men inte heller en minut för tidigt! Och jag var helt slut... Det var ett ordentligt kast in i vardagen som arbetande småbarnsförälder! 

Den morgonen var ytterligare ett bevis på att två heltidsarbetande föräldrar inte funkar i vår familj. Om några år kommer det säkert att vara helt annorlunda men just nu går det bara inte. Vi bor dessutom på en liten ort med få arbetstillfällen så det innebär åtminstone en timme i restid varje dag om jag ska jobba i stan. Planen är därför att jag ska jobba på timmar inom äldrevården här på hemmaplan kombinerat med egna projekt som har mer med min utbildning att göra. Först och främst få klart den där magisteruppsatsen, och sedan arbeta med pedagogik och retorik på något vis. Jag känner ändå så starkt att det är barnen och familjelivet som kommer i första hand - jag hinner "göra karriär" också, bara inte just nu. Detta eviga livspusslande...

Att arbeta inom äldrevården har ju inte speciellt hög status i vårt samhälle men jag måste ändå säga att jag tycker det är ett riktigt bra jobb (förutom lönen då...). Tar man sig tid att möta människorna man hjälper och pratar med dem på riktigt finns ofta så mycket intressant att få ta del av. De här dagarna har jag pratat matupplevelser med en gammal kock, måleri och resor med en herre som fått lära om att måla i olja efter att blivit halvsidesförlamad av en stroke och specialpedagogik med en gammal lärarinna samtidigt som jag hjälpt dessa människor med det som de själva inte längre klarar av att göra. Och när jag går hem efter mitt arbetspass kan jag få känna tillfredsställelsen i att ha gjort något verkligt viktigt. Det är inte alla jobb som ger den känslan.

Men idag är det ljuvligt att få vara hemma med mina sötnosar. Hoppas du också har en mysig fredag!

1 kommentar:

hem ljuva hem- helena sa...

Ja, detta livspusslande. Det är minsann inte lätt att få ihop det alla gånger. Håller med om att det är berikande att jobba med äldre människor. Jag har jobbat 7 somrar samt helger och lov inom äldreomsorgen och tycker att det har gett mig väldigt mycket!
Jag och barnen hade också ledig fredag tillsammans igår men i vår familj var det jag som fick feber!
I morse vaknade jag med nästan 40 graders feber så jag har nog fått influensan. Men med lite Panodil orkar jag änså vara på benen mellan varven.
Hoppas att helgen är bra! KRAM!
PS! Du har en utmaning hos mig.