Liten nostalgitripp...

Här har det varit riktigt grått och trist ute sista tiden. Lite snö och mycket is ligger på marken och det är inte speciellt inspirerande att gå ut. Bättre då att stanna inne och fika och njuta av vackra blommor!

För precis 5 år sedan var det däremot ett fantastiskt fint vinterväder med solsken och gnistrande snö. Vi hade nyss flyttat in i huset och jag var höggravid med vårt första barn. Vi hade nästan inte hunnit renovera någonting men var i full färd med att göra i ordning barnrummet:

Trots att huset invändigt såg rent förskräckligt ut var vi så lyckliga! Veckan innan hade jag skrivit klart, opponerat och lämnat in min c-uppsats. Jag mådde bra och hade en liten söt mage med en bebis som låg och sparkade mot revbenen. Helgen ägnades åt att packa BBväskan...

...och hoppa i snön. Det blev till och med en liten tur med stjärtlappen nedför pyttebacken i trädgården! 

Och kanske var det det som satte igång det - för på kvällen kom värkarna smygandes. Efter en jättemiddag bestående av revbensspjäll och potatismos. Vi tittade på vår absoluta favoritserie "Six feet under" och jag klockade ca 15 minuter mellan värkarna. Frampå morgonen körde vi in till sjukhuset, månen lyste och det var alldeles stjärnklart ute. 

I morgon fyller min lilla tjej 5 år. Wow! Jag har så svårt att fatta att jag har ett barn som är fem år. Och en som fyller 3 år om en vecka! Och så ytterligare en liten som redan fyllt 1 år och har börjat på dagis! Länge kände jag det som att ifall någon snabbt skulle fråga Har du barn? skulle jag svara Nej, det har jag inte. Inte för att mammarollen varit onaturlig för mig men för att det trots allt känts lite overkligt att jag är Mamma. Nu känner jag inte så längre. När jag går med min lilla flock håller jag på att spricka av stolthet! 

Ibland tycks det som att alla rutinuppgifter och vardagstråkigheter som kommer med att vara förälder står i vägen för lyckan det faktiskt ger att skapa en familj. Det gäller att göra rum i livet för att njuta av det vardagliga. Det som ju faktiskt är livet. Njuta av barnen, familjelivet och storheten i att skapa ett bra liv för sig själv och sin familj. Jag tycker att jag blir bättre och bättre på det. Nu har jag ju ändå övat i fem år... Vänta bara tills det har gått 10 år!